Idag är väldigt många människor utbrända, och långtidssjukskrivna från sina arbeten. Jag tror att bland de som ”går in i väggen” återfinns i mycket högre utsträckning människor som vantrivs med sina jobb, än sådana som brinner för det som de sysslar med.

Visserligen kan man också bli utbränd när man brinner för någonting, det vet vi, men om vi tittar på ordet ”tristess”, så betyder ”tri” tre, vilket torde innebära att när man vantrivs och upplever tristess, så mångfaldigas stressen tre gånger! Detta märks väldigt tydligt bland de människor som kontaktar mig, att de som känner glädje, lust, engagemang och en hög grad av kontroll över sitt liv och sin situation, och sin stress, har en mycket högre grad av förberedelse för att kunna klara av negativ stress.

Det är skillnad på positiv och negativ stress. Negativ stress är ”måste” och ”borde”, som man inte vill, medan positiv stress är sådant som får dig att gå igång och känner entusiasm och begeistring, får hjärtklappning och blir hänförd över något som är roligt. De som har mycket negativ stress upplever känslor av ”måste” och ”borde”, har en känsla av att befinna sig i ett ekorrhjul, att man saknar kontroll, att det man gör är meningslöst, andra definierar villkoren, man saknar inflytande.

Detta är den värsta formen av stress, mycket värre än den vi, som arbetar ensamma som egna företagare och självmant sätter igång egna projekt, upplever. Vi tar ju själva på oss tusen nya uppdrag och projekt för att vi tycker att det är roligt. Gränsen kan vara hårfin, men det är skillnad.

Jag tycker att en slags vaccination mot utbrändhet är att se till att ha roligt, att känna lust i det man gör. Man ska skratta mycket, det stärker immunförsvaret, att känna lust är bra för hela kroppen. Varenda cell i kroppen väcks till liv om man har roligt, i motsats till om man tvingas gå omkring i någon slags lobotomerad dvala, där man inte är kreativ, utan bara statisk i sitt tänkande. Detta påverkar hela organismen, det här statiska, rigida tillståndet. Man halkar in i gamla tankespår och ingenting nytt händer.